Assisterad migration

I projektet Assisterad migration för anpassning till klimatförändringen: möjligheter och begränsningar (CO-ADAPT) 1) undersöker vi huruvida det är motiverat att skydda arter genom att flytta dem i enlighet med var deras lämpliga habitat flyttar då klimatet förändras, 2) utvecklar vi en kunskapsgrund för att välja vilka arter och populationer isåfall borde flyttas, 3) analyserar vi de juridiska frågor som berör assisterad migration och erbjuder rekommendationer för ny reglering. Projektet präglas av ett äkta tvärvetenskaplig tillvägagångssätt, och förverkligas vid Helsingfors universitets Naturhistoriska Centralmuseum (Luomus), Finlands miljöcentral samt Uleåborg och Åbo universitet. Vi samarbetar med följande forskningsgrupper: The Hellmann Lab (University of Notre Dame), the McLachlan Lab (University of Notre Dame) och Alejandro Camacho (University of California, Irvine).

Klimatet har förändrats och levnadsförhållandena har varierat också tidigare under jordklotets historia. Då har organismerna i princip haft två alternativ: anpassa sig till de nya förhållandena eller flytta till mer lämpliga områden. Om arten inte klarar av någondera kommer den förr eller senare att dö ut.

Den klimatförändring som sker för tillfället framskrider mycket snabbare än många tidigare klimatförändringar, vilket minskar på den tid arter har till sitt förfogande för att anpassa sig eller flytta. Till råga på allt har människan försvårat arternas möjlighet att förflytta sig naturligt genom att förstöra habitat och åstadkomma hinder, så som städer och landsvägar.

Klimatförändringens förväntade och redan upplevda inverkan har väckt tanken att människor kunde hjälpa arter i deras förflyttning till nya områden. Vi skulle alltså flytta arter till områden var de själva skulle vara på väg att flytta men var de inte själva hinner på grund av tidsbrist och splittrade habitat.

En aktiv förflyttning av arter väcker ändå biologiska, juridiska och etiska frågor. Vilka arter borde flyttas, när borde man flytta dem och var? Kan vi vara säkra på att arten inte övertar sitt nya habitat och tränger undan ursprungliga arter? Är det lagligt att flytta arter? Hur mycket kan vi blanda oss i naturens gång? För att finna hållbara lösningar i dylika mångfacetterade frågor krävs ett helhetsförstående, vilket en tvärvetenskaplig utgångspunkt kan hjälpa oss finna.

Definition av assisterad migration

Assisterad migration innebär att man skyddar en art eller dess population genom att flytta den till ett område utanför dess nutida utbredningsområde, var den skulle förväntas förflytta sig själv då klimatet förändras om den skulle ha tillräckligt med tid och det inte fanns hinder i dess väg. Det bakomliggande målet är att försäkra naturens mångfald.

Biologiska utmaningar

Vilka egenskaper gör växtarter känsliga för de förändringar klimatförändringen för med sig?
Hur kan man känna igen de arter som kunde dra nytta av assisterad migration?
Vilka genetiska och ekologiska risker hänför sig till att flytta arter?
Kan assisterad migration tillämpas för finländska växtarter?
På vilket sätt kan assisterad migration genomföras?

Den biologiska forskningen utgör grunden för projektet. Forskningen utvidgar den biologiska kunskapsgrunden bl.a. genom transplantationsförsök och utbredningsmodeller. Därtill hämtar den både praktisk och teoretisk information till den intensiva diskussionen om tillämpandet av assisterad migration. Som resultat presenteras praktiska arbetsredskap och riktlinjer för miljöadministrationen samt för andra naturskyddsgrupper, för vilka assisterad migration kan bli aktuell inom en nära framtid.

Juridiska utmaningar

Diskuteras assisterad migration inom miljörätten?
Hur regleras assisterad migration i Finland och utomlands?
Finns det luckor i regelringen och hur kunde de lösas?
Behövs det ny reglering och hur kan den nya regleringen göras enhetlig med den existerande naturskyddslagen?

Som ett nordligt och breddgradsmässigt relativt långt land kan Finland i framtiden komma att spela en betydande roll i tillämpandet av assisterad migration. Därför utreder vi till vilken grad den existerande naturskyddslagstiftningen möjliggör tillämpandet av assisterad migration i Finland. Meningen är att analysera den existerande lagstiftningen i Finland och hitta gränser och hinder för tolkning av lagen samt identifiera förändringsbehov i situationer var man skulle vilja genomföra assiterad migration. Som en del av projektet analyseras också hur lagstiftningen angående flyttandet av arter möjligen skiljer sig länder emellan. Det kan nämligen hända att det finns behov av att flytta arter över statsgränser och då kan lagstiftningen i de i frågavarande länderna utgöra ett hinder för assisterad migration. Ett annat mål för projektet är att identifiera juridiska problem som hänför sig till assisterad migration genom att intervjua personer som ansvarar för naturskyddsbeslut.

Etiska frågor

Är assisterad migration moraliskt försvarbart? Ifall det är, på vilka villkor?
Hur bör man ta risker och vetenskaplig osäkerhet i beaktandet då det kommer till flyttandet av arter för att möjliggöra ansvarstagande beslutsfattning?
Bör man tillämpa försiktighetsprincipen i fråga om assisterad migration? Ifall ja, hur borde man tillämpa den?
Minskar människans aktiva inbladning naturens eller artens egenvärde?
Hur kan värdekonflikter lösas? Vem bör besluta om assisterad migration? Vem bör utföra förflyttandet av hotade arter?

Olika metoder, fokusarter och ändamål inom naturskyddet har att gör med värderingar. De är val som borde spegla utgångspunkter som gemensamt godkänts. Borde man poängtera artskydd i arternas nutida habitat, vilka kan bli ofördelaktiga genom klimatförändringens inverkan? Eller är det viktigast att skydda specifika arter, t.ex. genom att flytta hotade växter till nya områden och på så sätt hindra deras utrotning? Eller borde naturskyddet koncentrera på att vårda ekosystemens biologiska integritet eller på att försäkra funktionerande ekosystemtjänster?

Assisterad migration har hittills inte undersökts mycket från ett miljöfilosofiskt perspektiv. Frågan är ändå på ett intressant sätt kopplat till miljöfilosofins centrala frågor så som vad vi menar med begreppen natur och naturligt samt deras moraliska värde. På ett liknande sätt hänför sig assisterad migration till frågor om arters och ekosystems möjliga självvärde samt mer allmänt till grunderna för dessa värden. Frågan om assisterad migration är ändå inte lätt, speciellt då klimatförändringen och många förflyttningshinder är orsakade av människan. Borde man därför se assisterad migration som ett sätt att reparera eller kompensera den orsakade skadan eller endast som ännu ett steg mot en ”onaturlig” värld dominerad och bearbetad av människan?

Projektansvariga

Botaniska enheten, Naturhistoriska centralmuseet, Helsingfors universitet
Forskningen utförs inom ett forskningsprojekt som finansieras av Finlands Akademi (CO-ADAPT) samt ett projekt finansierat av Europeiska Unionens Life + Biodiversity program (ESCAPE) vid Naturhistoriska centralmuseets botaniska enhet. Samarbetsträdgårdar är: Bioforsk Svanhovd, The Botanical Garden of the University of Tartu, Uleåborg universitets botaniska trädgårdar, Botania (Joensuu) och Raumo seminarieträdgård.

Botaniska trädgårdar erbjuder lämpliga utgångspunkter för att studera assisterad migration eftersom trädgårdarna har erfarenhet av att odla växter utanför deras naturliga förekomstområden. Observationer av förändringar i arterna tillväxt kombinerat med information om det rådande klimatet i området kan ge viktig information om klimatförändringens möjliga inverkan på arter. De botaniska trädgårdarna har också erfarenhet av ex situ skydd och återinföring av arter. I trädgårdarna följer man också med hur främmande arters beteende möjligen förändras och man kan observera de första tecknen på att en art riskerar bli invasiv. De botaniska trädgårdarnas nätverk erbjuder dessutom resurser för att utföra transplantationsförsök i kontrollerade förhållanden.

Forskningsgruppen

Susanna Lehvävirta, gruppens ledare, ekologi
Maria Hällfors, doktorand, ekologi
Elina Vaara, doktorand, juridik
Marko Ahteensuu, universitetsforskare, filosofi/etik
Sami Aikio, universitetsforskare, ekologi
Iida Lehtimäki, forskningsassistent, magistersstuderande, miljöförändring och –politik
Leif Schulman, chef för Naturhistoriska centralmuseet, ekologi och evolutionsbiologi
Marko Hyvärinen, Chef för Naturhistoriska centralmuseets botaniska enhet, ekologi
Kai Kokko, professor i miljörätt, juridik
Helena Siipi, universitetslektor, miljö- och bioetik (förnamn.efternamn@utu.fi)
Markku Oksanen, akademiforskare, miljöfilosofi och –etik (förnamn.efternamn@utu.fi)
Terhi Ryttäri, äldre forskare, hotade arter (förnamn.efternamn@ymparisto.fi)