Talgoxe

En färggrann och bekant fågel som ofta påträffas i trädgårdar, på fågelbrädor och i fågelholkar. Lätet varierar mycket, men allmänna sånger är ti-tyy, tyy-ti ja ti-ti-tyy.

Blåmes

En liten och kvick mes vars färggranna fjäderskrud kan mäta sig med tropiska fåglarnas färgprakt. Blåmesens fjäderskrud är blå, gul, svart och vit. 

Svartvit flugsnappare

Den brokiga flugsnapparen är en bekant häckfågel i trädgårdar och nära bosättning. Svartvita hanen och brunvita honan vippar ofta på stjärten och spanar efter insektbyte på trädgrenar.

Koltrast

Bara hälften av alla koltrastar är svarta: hanarna är svarta med gul näbb medan honorna är mörkbruna och lätt fläckiga. En lång stjärt och skuttande gång är bra kännetecken för arten (jämför med staren).

Björktrast

En björktrastflock kraxar oavbrutet. Björktrastarna söker skydd av varandra och jagar tillsammans bort rovdjur från närbelägna bon. Ett bra kännetecken är den askgråa färgen på nedre delen av ryggen som syns speciellt bra i flykt.

Skata

Lätt att känna igen utifrån svartvita fjäderskruden och långa stjärten. På nära håll skiftar stjärten och vingen i metallika färger. Skatans vanligaste läte är ett hest "skrattande".

Kråka

Kråkan har du alldeles säkert sett! Den trivs i såväl stads- som landsbygsmiljö och äter nästan vad som helst. Kråkan är mycket klok och kan t.ex. lägga en torr brödbit i blöt för att mjuka upp den. 

Större hackspett

Hackspettar hackar träd för att gör bohålor, hitta larver och tillkännage sina revirer åt andra hackspettar. Större hackspetten är svartvit med vita ryggfläckar.

Ladu- och hussvala

Svalorna bygger ofta sina bon under takskägg varifrån både ungar och vuxna har lätt att flyga in och ut. Båda arterna är skickliga flygare. Ladusvalan har en lång stjärt och röd strupe, medan hussvalan (på bild) har en kort stjärt och vit nedre rygg.

Sädesärla

Bästa kännetecknet för denna svart-vit-gråa insektätaren är den långa stjärten som den ofta vickar på. Sädesärlan trivs i öppet landskap på jakt efter insekter, men den gömmer sitt bo i t.ex. en vedtrave eller i en stenmur.

Gråsparv och pilfink

Gråsparven (på bilden) trivs i nära anslutning till människan. Pilfinken, som är en nära släkting till gråsparven, har under de senaste åren blivit mera allmän i Finland. Pilfinken känns igen på svarta fläcken på kinden samt den chokladbruna hjässan. Gråsparven saknar en kindfläck och hanarna har en grå hjässa.

Bofink

En av Finlands mest allmänna fågelarter känns lätt igen på den kraftiga och glatt ljudande sången. Hanen (på bild) är färggrann, honan mera gråbrunaktig, men båda könen har dubbla vita vingband som syns på långt håll. 

Sång- och knölsvan

Dessa magnifika fåglar kans skiljas från varandra utifrån näbbens färg: sångsvanens är gul med en svart ända och knölsvanens orange med en svart bas.

Vitkindad gås

Vitkindade gåsen är ursprungligen hemma från Ishavets stränder men har nu också börjat häcka på våra kustområden. Vitkindade gåsen har svart bröst och hals och ett nästan helt vitt huvud.

Gräsand

Bekant and i städer och landsbygd. Hanen med sitt gröna huvud och sin praktfulla fjäderskrud försöker locka till sig honor med sitt utseende. Honan är vattrad i olika bruna nyanser för att smälta in i sin omgivning under häckningstid. I flykt skymtar man ändå en mörkblå vingspegel.

Tofsvipa

Tofsvipan är bland de första flyttfåglarna som anländer på våren. Förutom en lång tofs på huvudet kan man känna igen arten utifrån de breda, svartvita vingar och gnälliga spelläte. 

Tamduva

Tamduva, en tam form av klippduva, trivs i städer där det finns mycket föda och få rovdjur. Höga hus påminner om deras ursprungliga livsmiljö, klippbranter. 

Skrattmås

Skrattmåsen ser ut som om den dippat sitt huvud i chokladsås (jämför med fiskmåsen som har ett vitt huvud). Skrattmåsen påminner om sin närvaro med sitt skräniga och skrattande läte på torg och invid vattendrag. 

Tärnor

Smäckra och graciösa tärnor flyger otröttligt ovanför vatten, ryttlar en stund och störtdyker i jakt efter småfisk. Fisk- och silvertärna är de allmännaste tärnarterna i Finland.

Fiskmås och gråtrut

Fiskmåsen och gråtruten är båda gråryggiga men de har flera skiljande kännetecken: fiskmåsen är mindre med helgul näbb och svarta ögon, medan gråtruten är större, har en röd fläck på näbben och gula ögon med röda kanter.