Aleksi Lehikoinen, Andreas Lindén ja Laura Hiisivuori

I två färska doktorsavhandlingar har man undersökt hur klimatförändringen och förändrade livsmiljöer påverkar fågelarterna i Finland. Samtidigt framgick det att nästan alla de undersökta fågelarternas bestånd hade försvagats.

Klimatförändringen och den effektiverade markanvändningen utgör tillsammans ett hot mot naturens mångfald i hela världen. Det behövs också pålitliga uppföljningsmetoder för att man ska kunna bedöma hur internationellt avtalade naturskyddsåtgärder har lyckats.

Nya uppföljningsverktyg

Fåglar reagerar snabbt på miljöförändringar, och eftersom det finns ett omfattande observationsmaterial av god kvalitet används fåglar också allmänt i indikatorer som är sammansatta av flera arter. Indikatorerna berättar om förändringar i naturens mångfald.

– Indikatorerna är effektiva verktyg för beslutsfattarna när man mäter hur väl naturskyddet fungerar, berättar  Sara Fraixedas som disputerar på fredag. Fraixedas är forskare vid Naturhistoriska centralmuseet Luomus som hör till Helsingfors universitet.

I nästan alla de fågelbestånd som undersöktes i Finland visar indikatorn för allmän förekomst en sjunkande trend. Oroväckande är i synnerhet situationen för fågelarter som lever i kärr-, skogs- och våtmarker, eftersom utdikning, torvproduktion, intensivt skogsbruk och övergödningen av vattendragen har påverkat fågelbestånden negativt. Fågelarterna som lever vid myrar har också minskat i Sverige och Norge.

Vinterfåglarna i städer och vattendrag har däremot ökat i och med vinterutfodring och mildare vintrar.

Nätverket av naturskyddsområden motsvarar inte längre behoven

Sjöfåglar reagerar starkare på klimatförändringar än många andra fågelarter. Diego Pavón Jordans doktorsavhandling visar att sjöfåglar snabbt kan byta övervintringsområde när klimatet förändras.

I doktorsavhandlingen granskas också mängden övervintrande salskrakar i olika delar av Europa. Salskraken är skyddad med stöd av Europeiska unionens fågeldirektiv. Det visade sig att av hela vinterbeståndet har andelen salskrakar som övervintrade i norra Europa ökat från 6 till 32 procent under perioden 1990–2011. Samtidigt övervintrar många individer utanför skyddsområdena.

– Salskrakens vinterbestånd ökade i norra Europa nästan två gånger snabbare än i skyddsområdena längre söderut i Europa, berättar Diego Pavón Jordán från Luomus som också disputerar på fredag.

Pavón Jordáns undersökning avslöjade också att endast fem procent av salskrakarna i Finland och 21 procent i Sverige övervintrar inom skyddsområdena. Till exempel i Estland och Danmark är motsvarande siffor 90 och 91 procent.

Utifrån resultaten av undersökningen borde EU:s skyddsområden uppdateras regelbundet. T.ex. Finland har inte uppdaterat sina skyddsområden för övervintrande sjöfågel efter anslutningen till EU, varför nätverket ohjälpligen har föråldrats i och med klimatförändringen.

I båda doktorsavhandlingarna betonas att både klimatet och markanvändningen påverkar artbestånden och att en förbättring av dagens situation förutsätter aktiva skyddsinsatser och uppföljning av åtgärderna. Forskningen grundar sig på långsiktiga data och observationer som samlats in av frivilliga ornitologer i Finland och Europa.