Helsingfors universitet / Naturresursinstitutet Luke

Tranornas häckande bestånd har ökat kraftigt sedan 1980-talet. Samtidigt har många andra på myrar häckande fågelarter minskat. Enligt en färsk undersökning hänger tranans ökning inte ihop med tillbakagången av de andra arterna.

Tranan hör till våra största fågelarter. Som bäst anländer ett stort antal tranor från strecket till sina typiska häckområden, nordliga myrmarker. Arten har i stor grad dragit nytta av ett allt bättre skydd i Europa. Beståndet har redan länge vuxit, då förföljelse och jakt har avtagit. I motsats till tranan har många andra fågelarter som häckar på myrar minskat redan länge. Tranor är allätare och kan ta bland annat mindre fåglars ägg och ungar. Därför misstänker många att tranan kan vara delaktig till de andra på myrar levande fågelarternas tillbakagång.

I en ny forskning granskades hur 12 myrhäckande fågelarters bestånd har ändrats i förhållande till tranornas förekomst över ett nätverk av inventeringslokaliteter åren 1987–2014. Arbetet gjordes som ett samarbete mellan Helsingfors universitet och Naturresursinstitutet.

– Vi hittade inte någon negativ effekt av tranornas antal eller närvaro på de myrhäckande fåglarnas antal, berättar forskare Sara Fraixedas från Helsingfors universitets institut för hållbarhetsvetenskap, Helsus.

Tra­nan har ett po­si­tivt sam­band med en del andra fåg­lars an­tal

Studien visade att mängden tranor lokalt innebar också i snitt flera grönbenor, ängspiplärkor och gulärlor. Eftersom studien noggrant beaktar livsmiljöernas effekter på häckfåglarnas antal, kan resultatet bero på annat än bara liknande miljökrav hos tranan och de andra arterna. Den stora tranan försvarar sitt bo ivrigt mot rovdjur, vilket kan leda till att mindre arter gärna häckar nära tranan för att njuta av dess skydd.

Livsmil­jöns kva­li­tet är vik­tig

Även om tranan uppvisade en positiv lokal effekt på antalet häckande par för en del arter, visade studien att livsmiljöns kvalitet spelar den största rollen för myrarnas fågelbestånd. Uttorkning av myrar genom utdikning eller torvtäkt minskade generellt de studerade arternas bestånd, medan de största fågeltätheterna fanns på öppnare, våtare och större myrar.

– Restaurering och skydd av myrar är av avgörande betydelse vid tryggandet av myrarnas häckfågelbestånd, förklarar Andreas Lindén från Naturresursinstitutet, Luke.

Forskningen, som är ett samarbete mellan Helsingfors universitet och Luke, baserar sig på linjetaxeringar som Naturhistoriska centralmuseet (Luomus) har koordinerat under årtionden. Resultaten publicerades i den internationella vetenskapliga tidskriften Journal of Ornithology.

Tilläggs­in­for­ma­tion

• Andreas Lindén, Naturresursinstitutet, andreas.linden@luke.fi, 029 5322354 (på svenska och finska)
• Aleksi Lehikoinen, Naturhistoriska centralmuseet, aleksi.lehikoinen@helsinki.fi, 029 4128851 (på finska)
• Den ursprungliga publikationen: Declining peatland bird numbers are not consistent with the increasing Common Crane population