Aleksi Lehikoinen & Andreas Lindén

En färsk internationell studie visar att myrlevande fåglars bestånd har minskat med en tredjedel under tre decennier i Finland, Sverige, Norge, Estland och Lettland. Värst är situationen i Finland och för de finska brushanarna, vars bestånd är bara cirka tre procent av vad de varit i början av forskningsperioden.

– Även många andra vanliga myrlevande fågelarter, så som grönbena, ängspiplärka, gulärla och sävsparv, har gått tillbaka med ca en tredjedel eller mer sedan år 1981, berättar akademiforskare Aleksi Lehikoinen från Naturhistoriska centralmuseet, som är en del av Helsingfors universitet.

Enda arten som har ökat i alla länder är tranan, vars bestånd har trefaldigsats under tre decennier. Den sannolika orsaken till detta är minskad jakt vid övervintringsområdena och längs flyttningsstråken.

Problemen är utdikning och torvtäkt

Orsakerna till att myrarnas fågelsamhälle utarmas är framför allt minskningen av antalet myrar i naturligt skick, som en följd av flera decenniers utdikning och torvtäkt.

– Vanligtvis är de myrlevande fågelarternas bestånd betydligt tätare på öppna odikade myrar med få träd, berättar specialforskare Andreas Lindén vid Yrkeshögskolan Novia.

Med utdikning har man ämnat ändra öppna myrar till skogar. Av de nordeuropeiska länderna har utdikningen varit kraftigast i just precis Finland. Av våra myrar är endast 14 procent skyddade och situationen är bäst i norra Lappland.

Ungefär 75 procent av Estlands öppna myrar är skyddade och enligt forskningen kan man rentav se en ökning i landets myrlevande fåglars bestånd.

Finland borde ta ansvar för bevarande

Enligt forskarna kan man förbättra de myrlevande fåglarnas tillstånd med att bevara existerande öppna myrar och med att återställa tidigare utdikade myrar.

– Eftersom Finland har den största arealen myrmark i Europeiska Unionen, har vi också det största ansvaret för bevaring av de myrlevande fåglarnas stammar på området. Därför borde vi betydligt öka vår insats för att skydda och återställa våra myrar, sammanfattar Lehikoinen.

Forskningen baserar sig på långfristig fågeluppföljning i Nordeuropa och resultaten har publicerats i den internationella vetenskapliga tidskriften Biological Conservation.

• Länk till den ursprungliga publikationen: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0006320717305037
• Akademiforskare Aleksi Lehikoinen, Naturhistoriska centralmuseet, aleksi.lehikoinen@helsinki.fi, 045-1375732
• Specialforskare Andreas Lindén, Yrkeshögskolan Novia, andreas.linden@novia.fi, 050-34463999