Fågeluppföljning
Fågeluppföljning producerar oersättligt forskningsmaterial. Materialinsamling grundar sig helt på frivilliga fågelskådares insats. Årligen deltar över tusen frivilliga i diverse fågeltaxeringar, men nya fågelskådare välkomnas varmt! Mest hjälp behövs inom häckningssäsongens uppföljningar och vinterfågeltaxeringar i centrala och norra Finland.
Forskning som bygger på uppföljningsmaterial utreder hur fåglarnas bestånd förändrats och vilka faktorer ligger bakom förändringarna. Uppföljningarna innehar en nyckelposition när det gäller att fatta skyddsbeslut.
Uppföljningsresultat rapporteras regelbundet.
Just nu: Svara på en förfrågan om fågelmatning
Luomus och Birdlife Finland vill undersöka vilka förändringar som skett i fåglarnas matning i Finland. Du kan delta i undersökningen genom att svara på förfrågan senast 31.3.2021. Uppgifterna används för forskning och de sparas av Luomus.
Medverka i uppföljningarna
Uppföljningarna skulle inte förverkligas utan frivilliga fågelskådares värdefulla insats. Alla som känner fåglar tillräckligt bra kan delta i arbetet genom att noggrant följa uppgjorda instruktioner. I de mer krävande uppföljningarna behövs även färdighet i att känna igen fåglar på basis av sång och läten. Nödvändigtvis behöver observatören inte behärska hela vår fågelfauna - det kan räcka med att kunna identifiera en viss grupp arter. Uppföljningens centrala krav är kontinuitet, sålunda bör taxeringarna upprepas minst under två års tid för att materialet skall kunna utnyttjas inom forskning om beståndsutveckling. Åren behöver inte vara på varandra följande och redan en 5-årig uppföljningsperiod ger värdefull information om fågelbeståndet. Fågeluppföljningen stöder också Rysslands fågelatlas (2005–2015).
Om du vill medverka i någon av uppföljningarna tag gärna kontakt med Fågeluppföljningen. Nedan finns korta beskrivningar på uppföljningarna. Klicka på namnet på uppföljningen för mera information.
Vinterfågeltaxeringarna utreder förändringar i vinterfågelbeståndets utbredning och riklighet samt fåglarnas vinterdödlighet. Fåglarna räknas längs med en 5-15 km lång rutt som inventeras 3 gånger under vintern.
I bokort samlas information om fågelarternas häckningsmiljöer och -framgång. I kortet fyller man information om ett bo, som man kontrollerat helst två eller flera gånger. Det är lätt att fylla i bokort bara man kommer ihåg att ha ett par redo i bakfickan när man är i fält.
Linjetaxeringar ger snabbt en representativ bild av traktens häckningsbestånd. Taxeringen görs tidigt på morgonen i juni under fåglarnas bästa sångtid. Rutten är ca 6 km lång och påminner om punkttaxeringen, men fåglarna rapporteras också från sträckorna mellan punkterna.
Punkttaxeringen görs längs med en fritt utvald rutt, som inventeras en gång i början av sommaren. Rutten består av 20 punkter och i varje punkt observeras fåglar under exakt 5 minuter.
Uppföljning av utfodringsplatser
Bara man känner till de vanligaste vinterfåglarna och –däggdjuren kan man delta i uppföljningen av utfodringsplatser. I uppföljningen rapporteras de djur som lockats på plats av en fågelbräda eller utfodringsplats. Uppföljningstiden varar från början av oktober till slutet av april.
Taxeringen kan göras från en eller flera standardpunkter på stränder med god utsikt över vattendrag. Alternativt kan man ta sig runt hela vattenområdet (sjö, träsk, vik) invid stranden till fots eller med båt. Sjöfåglarna inventeras två gånger i maj med ungefär två veckors mellanrum.
Taxeringen ger en bild av de förändringar som sker i skärgårdsfåglarnas häckningsbestånd och vilka faktorer som ligger bakom förändringarna. Huvudmetoden går ut på att räkna honor/par och bon på fritt utvalda öar i skärgården. Uppföljningen koordineras av Naturresursinstitutet Luke.
Fästing- och parasituppföljning hos fåglar
Fåglarna har flera olika ektoparasiter såsom loppor, fjäderätare, fågelflugor och fästingar. Det är speciellt lätt att kontrollera förekomsten av fästingar av en fångad fågel.
Naturhistoriska centralmuseets ringmärkningsbyrå ansvarar i Finland för fåglarnas ringmärkning och insamling av fynduppgifter. Byrån utfärdar ringmärkningstillstånd och insamlar uppgifter om fåglars flyttning och övrig ekologi med hjälp av ringmärkning.
Fåglarnas utbredning och riklighet
Finlands fågelatlas målsättning har varit att kartlägga häckande fåglarnas utbredning och förändringar i dem. Materialet samlades från 10 x 10 km2 rutor från hela Finland under åren 1974–1979, 1986–1989 och 2006–2010. På atlas resultatsidor kan man granska utbredningskartor och rutvisa förekomster. Arternas lokala riklighet kan däremot undersökas med hjälp av taxeringar såsom vinterfågel- och linjetaxeringar.
Jämförelser mellan resultaten från de två första atlaserna och den nyaste atlasen visar att många arter har spridit sig till nya områden. Sådana arter är bl.a. brun kärrhök, grönfink och blåmes. Å andra sidan har utbredningsområdet för många andra arter krympt, t.ex. dalripa, brushane och ortolansparv. Förändringar i en arts förekomst kan bero på att arten minskat eller ökat i antal på grund av förändringar i livsmiljön i Finland, på övervintringsområden eller på migrationsrutten. Dessutom kan bl.a. ett ökat eller minskat jakttryck ha en inverkan. Klimatförändringen har redan nu en stor inverkan på arternas utbredning. I takt med att klimatet uppvärms sprider sig sydliga arter norrut. Nordliga arter drar sig också norrut, men minskar i antal och blir tvungna att leva på ett allt snävare område
Föränderligt klimat, fågelbestånd och fågeluppföljningar
Den pågående klimatförändringen har blivit ett av de mest brännande forskningsämnen i världen. Fågeluppföljningens material, som består av långtidsuppföljningar, lämpar sig utmärkt för forskning av klimatförändringens inverkan. Forskningarna undersöker variation mellan åren såväl som samband mellan långtidsförändringar och klimatvariabler. För tillfället undersöks bl.a. klimatförändringens inverkan på arternas riklighet och förekomst samt deras skydd. Förutom fågeluppföljningens taxeringsmaterial utnyttjas ofta material från annat experthåll, t.ex. fåglarnas flyttdata från Hangö fågelstation eller Naturresursinstitutets årliga fröskördsdata. Största delen av taxeringarna görs av frivilliga taxerare – fågeluppföljningen är väldigt tacksam över allas insats! Fågeluppföljningen har flera nationella och internationella forskningsprojekt på gång och uppfölningsmaterial utnyttjas också av den europeiska samarbetsorganisationen European Bird Census Coucil (EBCC). Miljöministeriet stöder fågeluppföljningen, och taxeringarna utförs i samarbete med Birdlife Finland. Om du är intresserad av att utnyttja materialet, var i kontakt med fågeluppföljningen.
Människan, miljön och fåglarna
Förutom klimatförändringen påverkar många andra människoframkallade faktorer fågelbeståndens riklighet och förekomst. Exempelvis främjar fågelmatning flera arter, medan förändringar i livsmiljön kan ha en negativ inverkan. Fågeluppföljningen studerar också vilken markanvändningens inverkan på fågelbestånd i olika miljöer. Utgående från materialet har man för olika miljöer utvecklat s.k. tillståndsindikatorer, i vilka man kombinerat långtidsbeståndsutvecklingar för arter som lever i en viss livsmiljö. Indikatorerna berättar om hur bra det i genomsnitt går för en art i en viss miljö. Mera information om arternas tillstånd i olika miljöer i Finland hittar du på Luonnontila-sidorna.
Fågelskydd och utrotningshot
Att känna igen arternas beståndsutveckling är grunden för naturskydd. Med hjälp av denna information kan resurserna riktas för de arter och artgrupper som behöver mest skydd. Nationellt sett har rödlistningen, dvs. bedömningen av bevarandestatus, en central roll i artskyddet. Rödlistningen görs med tio års mellanrum. Fågeluppföljningens observationsserier är av central betydelse när man uppdaterar bevarandestatus för fågelarter. Den nyaste rödlistningen publicerades år 2019, och enligt den är en betydande del av Finlands häckfåglar utrotningshotade. Taxeringsmaterial kan också användas för att utvärdera hur bra man lyckats med skyddsåtgärder och hur arterna gynnas av de skyddsområden som grundats för dem. För att effektivera skyddet av flyttfåglar behövs också information om deras rörelser via ring- och satellitdata.
Fåglarnas satellit- och radiouppföljning
Fågeluppföljningen i sociala medier
Fågeluppföljningens facebook-sidor hittar du här: www.facebook.com/Linnustonseuranta/
På Twitter hittar du tweetar om fågeluppföljningen med sökordet #linnustonseuranta.